Nu har lägenheten tömts på folk och återgått till det normala. Nästan i alla fall... Här är en del fler grejer som vi har fått eller som de har tagit ner från Johans rum som nu ska få plats här istället. Tycker synd om Johan som måste säga hej då till sin familj. Det är inte så lätt att bara åka dit när som helst. Jag vet ju själv hur jobbigt det är att säga farväl till mina föräldrar, och dem träffar jag ju ändå nästan varje vecka! Skönt ändå för Johan att han har en tur inplanerad till Uppsala snart för att träffa sin systerdotter. Då känns det kanske inte lika tungt. Hoppas jag i alla fall... :/
Efter en inte så trevlig natt märkte vi att vi inte hade bokat någon frukost på vandrarhemmet. Vid det laget var vi rätt trötta på stället och trötta generellt så vi åkte på jakt efter någon mat och hittade till slut Café Haiti nere i hamnen som serverade god men dyr frukost. Eftersom vi gick upp så tidigt var vi färdigätna redan vid nio och då började vi köra norrut mot ett vattenfall som heter Glymur. Det blev några stopp på vägen dit, bland annat två andra vattenfallen, men det tog ändå bara runt en timme att köra. Vi var beredda på att vandringen upp till vattenfallet skulle vara jobbig och tung, men redan när vi vandrat en bit och nått ner till floden såg vi att det skulle bli svårt för oss att nå fram. Stigen fortsatte nämligen på andra sidan vattnet och enda sättet över var att kvala upp byxorna och balansera över stenar och sedan en stock med enbart en vajer som hjälp. Vi kände oss inte tillräckligt äventyrliga så vi valde att vända tillbaks igen. Vi gjorde ett tappert försök...
Kommentarer
Skicka en kommentar