Fortsätt till huvudinnehåll

Österrike dag 5

Vi var väldigt tunga i kropparna när vi vaknade upp i Hintermoos. Föregående dags vandring hade tagit hårt. Som tur var hade vi en kort och enkel rutt att se fram emot, men det var inte mycket tröst när vi tog de första stapplande stegen ut från hotellet på morgonen.

Vi följde en grusväg upp från hotellet genom ängar och skog. En dryg halvtimme efter start behövde vi vila (ja, det var inte mycket ork kvar i kroppen) och då blev vi omsprungna av fyra pensionärer. Kändes bra för moralen...! Efter en timme kom vi upp till en damm där vi satte oss och åt varsitt kex innan vi fortsatte. Efter ytterligare en timme kom vi upp på dagens högsta punkt som var 1540 m.ö.h. (jämfört med gårdagens 2117!). Här började det regna så vi blev inte långvariga. Vi passerade ett litet kapell och sedan kom vi till en alm som enligt guiden skulle vara öppen för service men som inte var det. Vi bestämde oss ändå för att det var dags för lunch och vi var tacksamma för att vi för säkerhetsskull hade packat ner lite landjäger och äckliga croissanter.

Vandringen fortsatte sedan nedåt genom ängar. Första snutten var plan men sedan började den gå brant nedför. Vi träffade en gammal dam med en hund som sa att hon hade lämnat sina stavar hemma innan hon tog mod för sig och gav sig ut för stigen. Hon höll en jäkla fart ändå och vi med våra stavar och trötta ben hann ju inte ikapp henne. En stund senare hade tanten hittat en annan stig, men hon råkade komma för nära korna så hon och hunden blev jagade. Vi valde en lite tryggare stig långt från korna.

Stigen blev sedan en grusväg som vi följde ner till Grünegg Alm där vi stannade en stund. Jag tog så klart en varm choklad och Johan drack en Radler. De hade en trött gammal hund som lade sig vi våra fötter och lät sig klappas.

Härifrån hade vi sedan två val - följa grusvägen ner till Dienten där vi skulle bo, eller ta en skogsstig. Vi valde skogsstigen och den visade sig vara väldigt fin och lagom svår. Den tog oss förbi ett litet vattenfall och man hade fin utsikt över byn.

Klockan var bara tre när vi kom fram till dagens boende, så när vi hade checkat in och installerat oss i rummet begav vi oss ut igen. Ägarinnan på gårdagens boende hade fixat kort till oss så att vi kunde åka upp gratis i områdets liftar och som tur var fanns det en lift i Dienten som vi kunde åka. Den var bara 10 minuters promenad bort och vi fick chansen att se hela byn.

Liften tog 5-10 minuter så strax var vi uppe på 1655 m höjd vilket var nästan lite väl bekvämt! Vi gick en liten runda när vi kom upp och fotograferade och sedan tog vi liften ner igen.

Efter en dusch var klockan fortfarande inte så mycket så vi gick ner och satte oss på hotellets terrass och drack öl och löste korsord innan det var dags att gå in och äta. Vi hade lite olika val att välja mellan så jag tog en buljongsoppa med någon paj/rulle i och Johan tog en kycklingsallad till förrätt. Sedan valde jag en biff och Johan tog någon kotlett. Vi delade på en efterrätt: vaniljglass och citronsorbet med inlagd frukt.

För ovanlighetens skull var vi inte helt utmattade när vi gick och lade oss vilket var skönt. Vi hann till och med läsa lite!

21600 steg
17,3 km
6,5 h


 























Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Läsåret 2019

Läsåret 2019 har varit riktigt bra! I februari startade jag och mina tjejkompisar en bokklubb som vi har lyckats hålla igång under året så läsningen har varit mycket varierad och jag har läst många böcker som jag aldrig skulle ha valt själv - vilket har varit både bra och dåligt! Mest bra eftersom mitt mål med bokklubben var att vidga mina vyer, men en del böcker har verkligen inte passat mig. Jag har även hållit igång mina Bujo-uppdateringar där jag har skrivit ner hur många sidor jag har läst per dag, vilka böcker jag har läst och när och jag har även gett dem betyget 1-5. Så nedan följer en lite mer detaljerad lista än tidigare över årets läsning. (B) står för bokklubbsbok.  Kraften av Siri Pettersen 5/5  Min fantastiska väninna av Elena Ferrante 3/5 Hennes nya man av Elena Ferrante 4/5 Allt för min syster av Jodi Picoult (B) 5/5 Den som stannar, den som går av Elena Ferrante 4/5 Det förlorade barnet av Elena Ferrante 4/5 Still Me av Jojo Moyes 4/5 The Orphan M...

Österrike dag 3

Träningsvärken från gårdagens vandring var inte nådig när vi vaknade upp i Maishofen på tisdagen. Men det räckte med en blick på de andra paren vid frukosten för att veta att vi inte var de enda som led! Man började ju fråga sig vad tusan vi hade gett oss in på! Kläderna hade torkat efter gårdagens regn, men skorna var allt annat än torra! Men det var inte mycket att göra åt det, bara packa ihop allt och klä på sig och bege sig ut så fort frukosten var nere. Dagens mål var Maria Alm och vi hade valet att gå upp Schwalbendwand (2011 m) eller att hålla sig längre ner i dalarna på två alternativa vägar. Jag var sjukt lockad av att ta någon av de lättare rutterna för jag hade riktigt ont i knän och höfter, men lyckades på något sätt övertalas om att den längre rutten var ett bättre val... Första delen av vandringen var längs med grusvägar (supply roads) som slingrade sig uppför berget med ett otal hårnålskurvor. På vägen blev vi omkörda av en gammal dam i en skruttig Opel som hostade s...

Lilla snutt

Det har varit en lång dag idag. Har suttit och jobbat hela för-och eftermiddagen med diverse projekt och mellan 17 och 22 ungefär var jag på studentkväll på Axis. Det bjöds på mat, rundvandring, tårta, mingel och tävling. Det verkar vara ett väldigt kul företag att jobba på och alla känns öppna och intresserade av att dela med sig av sin kunskap. Jag och Rasmus har ju sökt exjobb där så vi får hålla tummarna och ligga på lite, så kanske vi får turen att få något. :) Jag råkade även vinna en övervakningskamera på deras tipsrunda. Det var verkligen inte meningen eftersom jag chansade hej vilt (milt uttryckt). Dessutom hade jag ren och skär tur eftersom jag klarade utslagsfrågan om hur många pixlar en av deras kameror har. Killen jag tävlade mot gav ett rimligt svar, jag drog bara något ur luften (som dessutom var helt orimligt) och ändå var jag närmre. Med andra ord var det inte alls rättvist att jag vann, men så klart lite kul för mig... En mindre kul grej är att Piko satt och spydde ...