Ni vet när man är så trött att man bara vill sätta sig i ett hörn och gråta men man orkar inte riktigt? Ungefär där är jag nu, men lägg till att jag inte har tid till att göra det heller. Kom hem precis nu efter ännu en rätt så lång dag på jobbet. Nu ska jag ta tag i att läsa rapporten som vi ska opponera på så att han kan få vår feedback innan onsdag.
Efter en inte så trevlig natt märkte vi att vi inte hade bokat någon frukost på vandrarhemmet. Vid det laget var vi rätt trötta på stället och trötta generellt så vi åkte på jakt efter någon mat och hittade till slut Café Haiti nere i hamnen som serverade god men dyr frukost. Eftersom vi gick upp så tidigt var vi färdigätna redan vid nio och då började vi köra norrut mot ett vattenfall som heter Glymur. Det blev några stopp på vägen dit, bland annat två andra vattenfallen, men det tog ändå bara runt en timme att köra. Vi var beredda på att vandringen upp till vattenfallet skulle vara jobbig och tung, men redan när vi vandrat en bit och nått ner till floden såg vi att det skulle bli svårt för oss att nå fram. Stigen fortsatte nämligen på andra sidan vattnet och enda sättet över var att kvala upp byxorna och balansera över stenar och sedan en stock med enbart en vajer som hjälp. Vi kände oss inte tillräckligt äventyrliga så vi valde att vända tillbaks igen. Vi gjorde ett tappert försök...
Kommentarer
Skicka en kommentar