Ni vet när man är så trött att man bara vill sätta sig i ett hörn och gråta men man orkar inte riktigt? Ungefär där är jag nu, men lägg till att jag inte har tid till att göra det heller. Kom hem precis nu efter ännu en rätt så lång dag på jobbet. Nu ska jag ta tag i att läsa rapporten som vi ska opponera på så att han kan få vår feedback innan onsdag.
Det är svårt att bestämma en favorit på Island när allting var så fantastiskt bra, men om någon måste utnämnas så är det nog ändå Landmannalaugar som vi besökte på fredagen. Från Reykjholt där vi bodde innebar det en heldagsutflykt så vi hade laddat upp med mackor och skyr till både lunch och middag innan vi lämnade civilisationen. Den första timmen i bilen var som vilken annan resa som helst, men med otroligt landskap runt om en och betydligt mer ödsligt än vad man är van vid (både hemma och på Island). Den andra timmen spenderades på en F-väg uppe på höglandet som verkade ha sett sina bästa dagar. Vår lilla Dacia puttrade fram i 20 km/h, ner i gropar och upp ur gropar. Gropar på ena sidan bilen och andra sidan bilen och sen överallt. Och lite tvättbräda här och där så klart. Det var minst sagt eländigt, men så klart fortfarande vackert. Lite större bilar än vår gasade sig rakt igenom alltihop, men vi var inte riktigt lika modiga... Till sist kom vi i alla fall fram och det var vä...
Kommentarer
Skicka en kommentar