Mamma ringde innan och frågade om Piko hade blivit bättre och slutat med sina host/nys/fnys-attacker. Ja, sade jag, han har slutat med det. Och det hade han. Tills ikväll! Slår vad om att det bara var för att jag sa det till mamma, men nyss hade han två stora attacker igen. Veterinären sa visserligen att vi inte skulle komma tillbaka förrän några veckor efter att kvalsterbehandlingen tagit slut så vi lyssnar ju på det. Förhoppningsvis så är det kvalstret som spökar eftersom vi bar har hunnit göra en av tre behandlingar. Nästa är på söndag så får vi se om det blir något resultat.
Det är svårt att bestämma en favorit på Island när allting var så fantastiskt bra, men om någon måste utnämnas så är det nog ändå Landmannalaugar som vi besökte på fredagen. Från Reykjholt där vi bodde innebar det en heldagsutflykt så vi hade laddat upp med mackor och skyr till både lunch och middag innan vi lämnade civilisationen. Den första timmen i bilen var som vilken annan resa som helst, men med otroligt landskap runt om en och betydligt mer ödsligt än vad man är van vid (både hemma och på Island). Den andra timmen spenderades på en F-väg uppe på höglandet som verkade ha sett sina bästa dagar. Vår lilla Dacia puttrade fram i 20 km/h, ner i gropar och upp ur gropar. Gropar på ena sidan bilen och andra sidan bilen och sen överallt. Och lite tvättbräda här och där så klart. Det var minst sagt eländigt, men så klart fortfarande vackert. Lite större bilar än vår gasade sig rakt igenom alltihop, men vi var inte riktigt lika modiga... Till sist kom vi i alla fall fram och det var vä...
Kommentarer
Skicka en kommentar