Idag började dagen med grupparbete. Vi har väl kommit en bit på vägen och det är ju bra, men vi är väl lite oense om vilket spår vi ska följa. Jag önskar väl att vi hade riktat in oss på en annan produkt just eftersom den de andra är inne på kommer innebära en del svårigheter längre fram i projektet. Men vad kan man göra? Jag har sagt min åsikt och om de nu vill fortsätta ändå så tänker jag göra det bästa av saken. :)
Efter lunch hade jag en föreläsning i rehabiliteringstekniken. Idag kom två personer från ett företag som arbetar med hjälpmedel för synskadade och pratade med oss. Det var väldigt intressant. Vi fick bland annat prova på att läsa blindskrift, gå med blindstav (även med en med ultraljud), testa och titta på olika hjälpmedel som finns idag för synskadade och se på de datorprogram de arbetar med.
Inför projektet fick man i alla fall många tips om vad man kan jobba med. Jag kan väl lugnt påstå att några av de saker och verktyg som fanns inte var helt optimala och det är väldigt intressant att börja titta på produkter ur helt andra synvinklar. Jag hade till exempel aldrig trott att en synskadad eller blind person skulle kunna använda en surfplatta, och även om de på marknaden inte är helt bra så finns åtminstone möjligheten tillgänglig. Rätt häftigt.
Eftersom majoriteten av alla synskador dyker upp i äldre dar på grund av ålder så måste man ju även tänka på nöjes-delen om jag kan kalla den så och inte bara utveckla verktyg för att man ska klara sig igenom vardagen. Som exempel sa mannen som föreläste att om man är van vid att mecka med bilen efter jobbet varje dag så är det ju viktigt för självuppfyllelsen att man får möjligheten att fortsätta med det. Jag kan knappt tänka mig ett liv utan min syn. Att inte längre kunna fotografera, måla, spela dator, titta på filmer, gå och upptäcka vad jag vill, etc. Det är ju saker som identifierar mig som person. Ta det ifrån mig så kommer jag ju knappt veta vem jag är längre.
Efter lunch hade jag en föreläsning i rehabiliteringstekniken. Idag kom två personer från ett företag som arbetar med hjälpmedel för synskadade och pratade med oss. Det var väldigt intressant. Vi fick bland annat prova på att läsa blindskrift, gå med blindstav (även med en med ultraljud), testa och titta på olika hjälpmedel som finns idag för synskadade och se på de datorprogram de arbetar med.
Inför projektet fick man i alla fall många tips om vad man kan jobba med. Jag kan väl lugnt påstå att några av de saker och verktyg som fanns inte var helt optimala och det är väldigt intressant att börja titta på produkter ur helt andra synvinklar. Jag hade till exempel aldrig trott att en synskadad eller blind person skulle kunna använda en surfplatta, och även om de på marknaden inte är helt bra så finns åtminstone möjligheten tillgänglig. Rätt häftigt.
Eftersom majoriteten av alla synskador dyker upp i äldre dar på grund av ålder så måste man ju även tänka på nöjes-delen om jag kan kalla den så och inte bara utveckla verktyg för att man ska klara sig igenom vardagen. Som exempel sa mannen som föreläste att om man är van vid att mecka med bilen efter jobbet varje dag så är det ju viktigt för självuppfyllelsen att man får möjligheten att fortsätta med det. Jag kan knappt tänka mig ett liv utan min syn. Att inte längre kunna fotografera, måla, spela dator, titta på filmer, gå och upptäcka vad jag vill, etc. Det är ju saker som identifierar mig som person. Ta det ifrån mig så kommer jag ju knappt veta vem jag är längre.
Kommentarer
Skicka en kommentar